Det finns också vissa kristna som är rädda för "övertro". De borde vara mer rädda för otro, och ingen tro. Övertro är bättre än ingen tro alls. Det är bättre att grytan kokar över, än att den inte kokar alls, brukade väckelsens folk säga. De sade också att det är bättre att tro för mycket, än för lite. Övertro är ett hälsotecken, den första kärleken är alltid fanatisk, översvämmande, svärmisk. Människan är inte fullkomlig, så något fel gör vi alltid. Och då är det bättre att vi "går för långt", än att vi inte går alls. Jesus ser den goda viljan, han tar inte illa upp om vi uttrycker vår kärlek till honom på ett obalanserat sätt. Det gläder honom bara, då ser han att det finns ett brinnande hjärta där bakom. Fel kommer vi alltid att begå. Men de fel som kommer ur ett brinnande, hängivet hjärta, är man bara glad över i himlen. De kan sållas bort genom Kristi försoningsblod. Men kalla, döda gärningar, födda ur köttet och förnuftet, människans eget verk, är avskydda i himlen. De bär ingen frukt, har ingen andlig substans, är döda.
___