- Har du den?
Så kallade pietisterna gåvan att bedöma om ett budskap är andligt eller inte. De gick alltså inte bara efter Ordet, utan de gick, så som man skall, efter både Ordets och Andens vittnesbörd. De båda skall säga ett och detsamma, annars är budskapet inte från Gud.
Det behöver inte vara ifrån fienden eftersom även en god förkunnare, med mycken kunskap lagrad i sitt sinne, ibland kan sjunka något i sitt andliga liv och därför inte få bära fram helt genomsmord undervisning. I sådana fall får vi inte förkasta honom utan man bör då be för honom, så att Anden kommer till fullt välde igen i hans liv. Sådana böner vill Gud gärna besvara.
Men om budskapet bärs fram med en hård, kall och sträv eftersmak, om det är än så "bibliskt", så är det inte från Gud, (och då skall man heller inte be för det, för då blir man delaktig - 1 Joh. 5:16).
Guds budskap kommer med frid och god sanktion i den Helige Ande (1 Tess. 1:5). Följa en viss lära kan vem som helst göra, och avfällighet kan smyga sig in i de mest bibeltrogna sammanhang. Sann Bibeltrohet bärs upp av den Helige Ande endast, och utan Andens drivkraft är dina ståndpunkter bara ditt eget verk, din nitälskan eller din tjurskallighet (1 Kor. 2:13).
Därför behöver vi alltså "pröfwogåfwan", att kunna känna i sin ande vad som är fött av den Helige Ande och vad som är fött av köttet. Särskilt här på internet är det viktigt eftersom det alltid är lättare att bedöma tal, än skrift. I talet kan vi uppfatta mycket mer av det andliga, men du kan ändå bli så övad att du även känner det när du läser.
I denna prövning är tungotalets gåva oumbärlig. Det är mycket lätt att bedra sig på "Andens sanktion", men på sant tungotal kan man aldrig bedra sig. Ett budskap kan vara uppmuntrande, men ändå inte uppbyggligt. Det kan vara sant, men ändå inte smort. Det som avgör är om den Helige Ande är verksam med budskapet, och är han det, då kommer han också att låta ditt tungotal flöda när du hör eller läser det.
Och eftersom sant tungotal inte är något en människa kan åstadkomma eller efterlikna av sig själv, så vet vi, när vi upplever det, att det vi har hört eller läst, är av Gud.
Man kan också pröva mot friden i sitt hjärta, och jag antar att de som inte har tungotalets gåva är hänvisade till det prövningssättet. Den prövningen har också de som talar i tungor, så då är bevisningen än starkare (Ef. 5:10).
...
Andliga gåvor skall vårdas (1 Tim. 4:14). Det innebär alltså att de är känsliga, de kan falla i "träda" om man inte är mån och ivrig att ha och använda dem (2 Tim. 1:6).
Gåvor som tilldelats är också ett förvaltarskap (1 Kor. 4:1). Ju mer man får av Gud, desto mer ansvar att använda det, att låta det vara till den välsignelse det är avsett för. (Annars blir man Gud skyldig. Matt. 25:14-30)
När du blir uppbyggd kan du uppbygga andra, och tungotalet har den förmågan, att det uppbygger den troende (1 Kor. 14:4, Jud. 1:20). Något så enormt. Det är ett pågående litet underverk, som vi dagligen och stundligen kan få uppleva. Att tala "hemlighetsfulla ord", ord som alltså rymmer härliga hemligheter, som Gud låter vårt hjärta få veta, utan att vårt förstånd kommer emellan och ställer till det (1 Kor. 14:2).
Många goda och ärliga kristna tror att de har tungotalet, men lyssnar man på dem hör man att de antingen bara upprepar vad de hört andra säga, eller så upprepar de vad de hört sig själva säga tidigare. Gåvan har alltså fallit i träda, och man talar bara av gammal vana. Det kan bli till ett fromt självbedrägeri. Sant tungotal känns alltid nytt och fräscht (1 Kor. 12:10, 1 Kor. 12:28), och det för alltid med sig en inre uppbyggelse, så att man upplever glädje och närhet till Gud och Jesus. Om du inte har det så så behöver du justeras i din ande, så att strömmen öppnas för fullt igen. - 2 Kor. 13:5.
Det blir till att ödmjuka sig inför Gud och vara beredd att ompröva saker du kanske nyligen påbörjat, eller avslutat, som du inte borde ha gjort. Eller söka försoning med den där irriterande brodern du klagade på eller for ut emot (Matt. 5:25). Gud visar, eller leder, så att saken ordnas upp. Han är lika mån som du om att du skall vara i tjänst och sprida välsignelse, så ge inte upp, han kommer dig till hjälp.
___
